Ava

Våra liv förändrades i juni 2010, när de hittade en tumör i vår 6 månader gamla Avas lilla hjärna. Det enda symtomet var en ökning av huvudets omkrets. Ava fick genomgå en lyckad operation och började med en 1 år lång kemoterapi.

För ett tag, under sommaren 2011 var allting bra, men på hösten fick hon diagnosen igen. Det var början på en annan, en mer aggressiv genomgång av behandling. Kemoterapi, stamcellstransplantation och strålning. Dessutomen2 års underhållsbehandling hemma. Vi besegrade sjukdomen.

Under sommaren 2015 började Avas blodvärden sjunka. Hon fick diagnosen APL, en ovanlig form av leukemi, som hos barn bara representeras som en sekundär cancer. Hela vårt liv var upp och ned. Nu i Januari 2016, är sjukdomen i remission och behandlingarna pågår fram till april. Ava har en storebror. Han har haft en tuff tid när hans syster varit så sjuk. När Ava är på sjukhus flera veckor i taget, bor hennes storebror hos en fosterfamilj i Punkaharju.

Vi lever som i en resväska och saknar varandra jättemycket.

Själv lever jag tidvis vid utmattninghetens gräns. Jag har fått stöd av sanna vänner som varit med mig hela vägen. Jag har även fått några nya.

Ava fyllde 6 år i december. Hon är ett glatt och socialt barn, en riktigt vildkatt och hon verkar inte ha några bekymmer eller stress trots sin sjukdom. Sjukhus är som ett andra hem för henne. 

De hårda behandlingarna har lämnat Ava med milda funktionshinder. Med envis beslutsamhet har hon lärt sig att gå och hennes talförmåga förbättras hela tiden. Hon äter med hjälp av PEG. Just nu är Ava en entuastisk förskoleelev.

Cancern har påverkat vårt liv under de senaste 6 åren, och kommer att ständigt fortsätta vara en del av det. Det är ett faktum som man bara måste leva med. 

Livet är här och nu. Det är vad jag har lärt mig, om ingenting annat.